Publicerad den Lämna en kommentar

Utrustning till vårfisket i norr

Det kommer upp en del frågor om vilken utrustning som gäller till detta fiske. Ofta är det någon med liten eller ingen erfarenhet av tvåhandsfiske, som är sugen på att testa.

Jag vill inte på något sätt framstå som någon expert och jag är långt ifrån den mest framgångsrika fiskaren längs vårälven. Trots detta så tänkte jag ge mig på en liten genomgång av vad jag gillar och tycker fungerar bra vid det tidiga fisket. Något har man förhoppningsvis lärt sig ”längs vägen”.

Man vill hitta ett universalspö, som ska fungera till allt från storöringfiske till vårfiske efter lax. Självklart förstår jag deras tankar. Det handlar om ganska många tusenlappar för en utrustning och man kanske inte ännu vet om det är något man fastnar för.

Tyvärr så är det enkla svaret att det inte finns någon universalutrustning till allt.

Tyvärr så är det enkla svaret att det inte finns någon universalutrustning till allt. Visst kan man skaffa en 14´are och använda till allt men i slutänden kommer man antagligen upptäcka att det är överdimensionerat till öringen och för ”spätt” till att lyfta sjunklinor med, i slutet av maj.

Smaken är som baken men frågar ni mig så krävs en redig ”påk” på minst 15´, till norrländsk vårlax. Faktum är att universallängden på spön till detta fiske är runt 16´. Det är numera vanligare att man ser fiskare med en 17´are än en 15´are i handen, när man rör sig kring en norrlandsälv i maj/ juni. Klasserna som gäller är #10/11 och #11/12.

Big Gun – Nám 16´1″ #11

Vad gäller rullar så har jag en förkärlek till gamla Hardyrullar med klickbroms. Till vårfisket har jag dock inte nerverna att fiska ”obromsat” utan här riggar man med en pålitlig rulle med rejäl broms.

Sedan kommer vi till linjungeln. Det måste kännas helt hopplöst för den oinvigde, att få grepp om allt detta med linor.

Klumpar, bodies, bellies, tips, running lines, shooting lines, scandi, skagit, taperat, heldraget osv, osv. Man förstår verkligen att det kan kännas hopplöst för nybörjaren.

Klumpar, bodies, bellies, tips, running lines, shooting lines, scandi, skagit, taperat, heldraget osv, osv. Man förstår verkligen att det kan kännas hopplöst för nybörjaren.

99% av allt fiske efter lax med tvåhandsspö, i Skandinavien, bedrivs antagligen med ett klumpsystem. Alltså en skjutlina/runningline som är ihopkopplad med en klump. Fiskar man skagit så är klumpen vanligtvis uppdelad i en body och en tip medan en scandiuppsättning kan ha både body/tip eller en hel klump.

Värt att nämna är att det kan vara svårt att fiska effektivt med en skagitlina, vid det riktigt tidiga fisket i norra Norrland. Även om dessa linor nu finns i sjunkande densiteter, så är det svårt att komma ner riktigt ordentligt med en sådan lina, då den är så tjock i diameter. Det gör att linan dras med av strömmen innan den kommit ner ordentligt.

Vid detta fiske är det riktiga ”strykjärn” som gäller. Vid starten av säsongen är det tom oftast ”grainslinor” som gäller. Det kastar inte så graciöst men här är det ”ut och ner” som gäller.

Personligen har jag fiskat mycket bodylinor, de senaste åren, bortsett från det tidigaste grainslinefisket. De kastar så fantastiskt enkelt och är flexibelt när man ofta bara behöver byta tippen, när man vill justera fiskedjupet.

Denna säsong har jag däremot tänkt gå över till hela klumpar. Känns bra att ha en skarv mindre, som kan brista.

Vad gäller tafs så är det här inget finlir. En kraftig nylon av högsta kvalitét är det som gäller. När man fiskar sjunklina så kör man sällan taperad tafs, utan nöjer sig med ”level” tafs. Jag brukar köra Trabucco 0,45mm. Den är så sjukt stark så går jag upp till 0,50mm, så börjar det kittla i nerverna när man drar fast ordentligt i botten. Då börjar man vara på gränsen att något annat(och värdefullare) än tafsen går av, när man försöker ta sig lös.

Den är så sjukt stark så går jag upp till 0,50mm, så börjar det kittla i nerverna när man drar fast ordentligt i botten.

Sedan kommer vi till flugvalet. Vid vårfisket så brukar det generellt vara stora flugor som gäller. 8-10cm eller ännu större, är inte ovanligt. Personligen så har jag lyckats bäst med lite mindre flugor, runt 5-6cm. Mitt första val är utan tvekan en tub, med vinge av bucktail. De funkar kanon till sjunklinefisket då de sjunker bra samt håller formen fint, även när det är högt tryck i vattnet.

Sist men inte minst viktig är kroken. Här gäller det att ha en riktigt stadig krok. En nystigen norrlandslax är inget man får på kroken varje dag och när det väl händer så vill man inte att något i utrustningen ska svika.

Jag och de flesta andra(?) kör med trekrok. VMC 9626 är en riktigt bra krok, till riktigt bra pris. Den kan man unna sig att byta ut, när man varit i botten eller annat, så man alltid har fräsch krok.

Sammanfattningsvis – min uppsättning

Spö: Nám 15´7″ #10/11 6-delat – Magiskt fint allroundspö för stor älv och långa fiskepass, utan att bli trött. Mycket känsla men fungerar samtidigt till allt.

Vill man ha ett spö som är optimalt till att kasta långt och lyfta de tyngsta linorna så är Nám 16´1″ #11, definitivt det spö du ska ha. En riktig kastkanon!

Rulle: Danielsson HD/H5D 11/14 – En rulle man kan lita på i ur och skur.

Skjutlina: Nám Hazumi Shooting Line eller Ultima Power Flex.

Linor:

Tafs: Heldragen Trabucco Tournament Tough 0,45mm eller 0,50mm – Enligt mig marknadens bästa tafsmaterial. Extremt starkt, samtidigt som det är smidigt och har precis lagom flex.

Krok: VMC 9626 i storlek #6 eller #8, beroende på flugstorlek – Ruskigt stark och prisvärd krok. Svårslagen!

Flugor: BucktailBottle 5-8cm – Den Vanlige, Pahtakorva, Black&Orange, Brown&Orange, Bananen osv.

BucktailBottle – Den Vanlige Ljus

//Tobbe

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.